Alltfler plockar bort tryckluftsapparaterna från hytten

[Mårten Eskilsson]

Som vi har presenterat några gånger i tidningen Utryckning! så har flera räddningstjänster (bland annat Nerikes Brandkår och Räddningstjänsten Ljungby) plockat bort tryckluftsapparaterna från hytten och istället placerat dem i skåpen. Detta blir allt vanligare. Just nu finns det beställda bilar med denna lösning till bland annat Södra Dalarna, Värnamo, Nerikes Brandkår och Dala Mitt. Fler är på gång, bland annat vi i Strängnäs.

Räddningstjänsten Dala Mitt har gått ett steg längre, de plockar bort även hela podiet/skåpet mellan fram- och baksäte. All utrustning som ska vara i hytten ska sättas fast separat och inte ligga i något skåp. Podierna kom i stort antal från slutet av 70-talet när hytterna blev större och det blev plats för mer prylar. Fram tills idag har de varit standard så det ska bli spännande att se utvecklingen.

[Jan-Erik Sundlin]

Hallå
När tuberna finns i hytten kan ju personalen göra sig i ordning för insats på vägen till
objektet. Framme kan ju insatsen påbörjas direkt eller hur.   

Om tuberna sätts i skåpet så är inte personalen färdig för insats då man kommer fram.
Under stor stress skall man då slutföra sin klädsel för insats och hur mycket tid har
man då tappat på vägen?   

Undrar en amatör.
Trevlig helg
  Jan-Erik   

[PB]

Fullkomligt vansinne skulle jag säga. I andra ändar av räddningstjänstsverige jobbar vi för att minska exponeringen för farliga ämnen och effektivare räddningsinsatser. Ett led i det är att aldrig närma sig en brand utan andningsskydd, hur liten man än tycker att den är. Jag släpper aldrig fram mina brandmän utan TA på bilbränder, containrar och dylikt. Det har suttit långt inne att få en del äldre brandmän att förstå detta, men efter några otrevliga cancerfall i närheten så har det tagit skruv. För att vara effektiva gäller det att utnyttja tiden. Färdigklädd vid framkomst gäller. Inget problem i sig att direkt man sätter sig ta på sig axelremmarna till TA och sedan säkerhetsbälte. Sedan är det bara att klä sig klart under framkörningen.

Stressen ska vi inte tala om. Försök få någon brandman att inte rusa fram utan skydd om man kommer fram oklädd i en tydlig livräddningssituation, exempelvis brinnande fordon med person i.

Dessutom är det mycket bättre ergonomiskt att ta på sig TA i en rökdykarstol än stående ute, kanske i ösregn eller snöstorm och dessutom få masken full med vatten.

Problemet med TA i hytten är givetvis krocksäkerheten. Bland annat är viss rökdykarstolar inte krockgodkända utan bältad person i. Jag tycker ju i så fall att vi ska teknikutveckla rökdykarstolarna i stället för att försämra övrig arbetsmiljö.

Men det finns ju många räddningstjänster som har så små styrkor och många fordon att det ändå aldrig sitter någon i baksätet och då kan ju lika gärna TA vara i skåpen. Men man kan ju fråga sig varför man ens har ett baksäte då...

[Joroma]

Själv vill jag delge en vinkel som jag sällan ser, men som argumenten MOT ofta endast ser: det här med att man inte kunnat klä sig i bilen och vara insatsberedd. Jag vill hävda att anledningen till det argumentet bygger på en sak endast: att Interspiro blivit en inoficiell standardleverantör inom svensk räddningstjänst. Har inte sett vad de levererat på senare tid, men tidigare modeller av mask har varit att andningsventilen sitter fast i masken, och slang mellan regulator och mask varit av skruvkopplingstyp.

Under SMO-utbildning fick vi möjlighet att testa MSA, som har snabbkoppling. Andningsventilen sitter i en hållare på höften och kopplas på masken då andningsskyddet ska användas. Eftersom samtliga rökdykarstolar på MSB Revinges släckbilar var anpassade efter AGA-324 förvarade vi luftpaketen i skåpen. Att luftslang och mask fästs med snabbkoppling gjorde att vi kunde klä oss i "tät klädsel", helt färdiga för insats i bilen. Bältade om vi så velat, eftersom bältet inte är ett hinder för att få masken över ansiktet. Vid framkomst tar man på sig luftpaket och börjar dra slang. Tidsförlusten skulle jag säga var max 15-20 sekunder. Inställningar av ryggplatta och remmar kan göras i förväg.

Jag välkomnar därmed utvecklingen, men jag är SJÄLVKLART medveten om att stresspåslaget är helt obefintligt på en fingerad olycka jämfört med en verklig sådan. Det enda som jag anmärker på är att det sker på bekostnad av övrigt lagringsutrymme i skåpen. Har dock märkt att många sätter en skjutbar vägg längst fram i skåpet (normalt vänster sida) och gör det på bekostnad av vattentank istället.

[Mårten Eskilsson]

Det handlar om absolut om brandpersonalens arbetsmiljö men min uppfattning är numera tvärs emot PB:s. Vi är måna om vår personal genom att ta bort andningsskydden från hytten! Självklart skall man använda tryckluftsapparat för den personal som är längst fram vid de flesta typer av bränder. Jag hoppas att PB genom nedanstående text förstår hur jag tänker.

Jag erkänner att jag tillhör dem som tidigare tydligt förordade tryckluftsapparater inne i hytten för all personal och att man skulle klä sig under färd. Utifrån egen erfarenhet och de försök/erfarenheter som Nerikes Brandkår har gjort efter att ha satt i drift sina två nuvarande bilar med andningskydd i skåpet så har jag ändrat uppfattning fullständigt. Jag ska förklara varför.

Det finns två skäl till att plocka bort andningsskydden från hytten. Det är dels trafiksäkerhet och dels "friska brandmän" utifrån exponering för farliga ämnen som trots allt båda hänger ihop.

Vi börjar med trafiksäkerhet. Det är riktigt att många av de rökdykarstolar som finns ute i drift inte har godkänd infästning av tryckluftsapparaterna så att det kan jämställas med säkerhetsbälte. Då måste man alltså ta på sig både apparaten och säkerhetsbältet. Hur många har det på sig under hela körningen? Det finns dock rökdykarstolar där tryckluftsapparatens infästning är godkänd så att apparaten kan jämställas med säkerhetsbälte. I dessa sitter man dock helt fast och kan knappt böja eller vrida sig under körning vilket innebär att man inte når lös utrustning eller kan kontrollera kollegans klädsel. Med vanliga säten sitter man mycket troligare bältad i trepunktsbälte under hela färden samtidigt som man kan röra sig. Dessutom tar man på sig andningsmasken under körning (fungerar med både Dräger, Interspiro och MSA).

När det gäller "friska brandmän", alltså att försöka hindra eller minska exponeringen för farliga ämnen är det förstås viktigt att ha tryckluftsapparaten på sig när man går in i röken. Det är dock inte så lyckat att placera bilen i röken för då smittas den ned vilket innebär att man inte kan vistas i den utan andningsskydd... Stanna en bit ifrån, gå ut och ta på tryckluftsapparaten utanför bilen innan man går fram mot röken. När vi är klara med insatsen är både apparat och kläder kontaminerade och då tar vi förstås av dem för rengöring. De ska inte in i hytten igen eftersom de är smutsiga och då blir det ju tomt i rökdykarstolarnas ryggstöd - en direkt personfara om man sitter i en stol med vassa hållare. Som har skrivits i tidigare inlägg kan man få uppfattningen att man tappar tid när apparaterna inte finns i hytten. Det är lätt att tro men Nerikes Brandkår har gjort en del försök och kopplat till tidigare erfarenheter. De menar faktiskt att rökdykarna är färdigklädda snabbare när de tar på sig apparaten utanför hytten. Det beror på att man i princip alltid tidigare har fått justera den täta klädseln utanför bilen. Nu är klädselns täthet perfekt redan när man kliver ur hytten och sedan är det bara att kränga på sig luftpaketet och ansluta slangen till den påsatta masken. Dessutom har det förekommit många tillbud och skador när man klivit ur hytten med det tunga apparaten.