Brandposter

[Martin s-931]

Jag har tre frågor.
När började man med brandposter? Även gamla brandbilar hade utrustning för att ta vatten från brandposter.
Varför har vi inte fasta brandposter vid gatorna som i utlandet, t.ex danmark? Fördelar-nackdelar?
Jag åkte till Kiruna över påskhelgen. Där hade de ett system med trälådor med en vägpinne påsatt över locket till brandposten, de verkade också finnas brandposter inbyggda i hus. Är det något speciellt där eller finns det i andra "snörika" delar av landet?

[sdl 706]

Beträffande fasta brandposter så har Östra Göinge kommun 8-10 st av amerikansk typ uppsatta
och tanken är att fler skall sättas upp efterhand.  Jag har vid flera tillfällen varit med och använt dom och dom fungerar mycket bra.
Mvh  sdl 706

[Joroma]

Även i centrala Malmö finns sådana.

Finns säkert både för och nackdelar med båda systemen. Stående brandposter till exempel är ju mer sårbara för trafik som kör på dem och kan ju då bli obrukbara. I USA brukar ju dessa användas ganska flitigt som soptunnor också, vilket inte är helt kul. I övrigt slipper man ju hela proceduren att skruva på ett brandposthuvud, sparar kanske 20-30 sekunder. Och som du skrev, med snöbetäckta områden: de är lättare att hitta i snö.

Vad gäller inomhusbrandposter har jag för mig att det finns lite varstans, men framförallt  i större industrifastigheter med långa inträngningsvägar. I bostadshus använder vi ju istället stigarledning.

Jag är inte helt säker på att detta stämmer, men: jag har för mig att Turning Torsa har inomhusbrandpost med eget vattenförsörjningssystem. Det skjuter väl ca 8-12 bar på våning 54 och varje våning nedanför har tryckreducering eftersom trycket blir högre ju längre ner man kommer.

[Fenix112]

I Malmö började man lägga ner vattenledningar i innerstadens gator i slutet på 1800-talet. Ett Vattenverk byggdes 1879 vid Bulltofta och från det byggdes systemet in mot centrala Malmö. Brandposter byggdes ut i samma takt och både handkraftsprutan från 1894 och kolsyrgassprutan från 1901 kunde anslutas till brandposter. Handkraftsprutorna i förstädernas spruthus kunde också knytas till vattenposterna. Även brandsläckning med slang och strålrör ansluten direkt till brandpost förekom. Ja, det förekom faktiskt i mitten på 1960-talet inom LV4 regemente i Malmö.

Brandposterna blev samtidigt början på slutet för ångsprutorna. Ã…ngsprutorna var ju avsedda att ta vatten från brunnar, dammar och andra vattendrag och användes i slutskedet i stadens ytterområden där vattenpostnätet inte var utdraget.

I Sverige har brandposterna för det mesta varit lagda under markytan och var därmed mindre frostkänsliga. De var dessutom skyddade men krävde samtidigt hänvisningsskyltar på husväggar eller separata stolpar så att man kunde hitta dem under exvis snön. I Danmark har man kört med det "amerikanska" systemet (vilket egentligen inte är bara amerikanskt utan kanske det mest förhärskande systemet i vår omvärld). Därför är det intressant att vi i Sverige nu börjar använda dessa poster. Malmö har haft dem i delar av innerstaden i snart tio år, tror jag. Vi ska då komma ihåg att det inte bara är räddningstjänsten som använder dem utan också stadens gatukontor och parkförvaltning. Moderna ventilsystem är inte lika frostkänsliga som tidigare så problemen är kanske inte så stora nuförtiden. Dessutom kopplas ju brandbilens tanksystem till brandpost för återfyllnad och skulle en post vara frusen så kan ju bilens brandsläckningssystem fungera ändå initialt. 

Inomhusbrandposter finns på många ställen, både i industribyggnader, bostäder och sjukhus. Inte bara Turning Torso utan redan Kronprinsens 25 våningar (byggt runt 1960) kräver pumpsystem för att inte tryckfall ska uppstå. Naturligt tryck skapas ju med vattentornen dit vattnet pumpas upp i reservoaren och självtrycket förser våra hushåll med flera med rätt vattentryck. Förenklat uttryckt: Finns tappkranar på nivå högre än vattentornets vattennivå, ja då får extra pumpsystem sättas in.

[Fenix112]

Apropå förra inlägget:
Så här ser brandposterna ovan jord ut i Malmö.